Nu fick ja svårt.. Blixtrar på alla sidor ...
Nu fick ja svårt.. Blixtrar på alla sidor ju :o :)
Lite ledsen att jag bara ser blixtrarna li...
Lite ledsen att jag bara ser blixtrarna lite grann. Nämligen lagt mig i sängen. Men de är mysigt o fint de lilla ja ser. Stod på balkongen ett bra tag förut, enda tills jag börja frysa. Annars har jag njutit av att vara gräsänka denna kväll o även fått lite plugg gjort. Nu ska jag njuta av att ha en stor dubbel säng för mig själv o titta på blixtrarna:) NattiNatti! :)
And who will remember this night in ten years ?
No-One
No-One
No-One
Men det spelar faktiskt ingen roll att ingen hade kamera med sig
för att föreviga denna kväll så att man om tio år skulle kunna se bilder på
skrattandes, sjungades, dansande människor.
För inga foton i världen skulle göra den kväll rättvisa iallafall.
Tusen Tack alla <3
För inga foton i världen skulle göra den kväll rättvisa iallafall.
Tusen Tack alla <3
Smoke
The rope and the chain.
Don't get lost in the fog
Sista bilden tog jag direkt ifrån mappen, de andra har jag ljusterat lite med exponering,intensitet,klarhet samt kontrast.
The moon is going down
Don't be chained.
Oredigerade förutom kamera inställningar.
Den första är kedjen till locket på våran mjölk kanna,
den andra är från båten.
Jag vill ha copyright stämpeln på alla mina bilder, men tycker att det är
så onödigt tid att öppna bilderna i Lightroom och spara dom med vattenstämpel..
Orginal vs Lightroom..
Social omsorg
Idag blev jag officellt klar med kursen Social omsorg..
Den kursen skulle jag läsa mellan vecka 28 och 34 ...
Har börjat med utvecklingstörning och andra funktionshinder,
skrivit 2/3 av första uppgiften.. Den här kursen är klurigt.
På denna inlämningsuppgift stor det hela tiden "Beskriv kortfattat... Lägg tyngden på reflektioner kring..."
Hmm, jaa, för olika funktionshinder är sååå lätt att beskriva kortfattat och få med orsak, symtom och behandling och omsorg och gaah.
Jag kommer få komplitera. För första gången sen jag började utbildningen känner jag att jag har skrivit på tok för mycket.
Iallafall. Jag gillar att ligga före. Jag behöver inte ha ångest för att jag inte pluggat på 2 veckor utan roat mig istället... Eller bara slöat. Det gillar jag.
Snart går jag ju på mammaledighet. (10 veckor kvar!) och efter det sen får jag plugga klart...
Sen vet jag att jag har en APU kvar, kan vara skönt att "mjukstarta" arbetslivet efter man har studerat..
och varit hemma med bebben.. Känns bra. Positivt.
För övrigt har jag, med denna kurs, endast 4 st kvar.
Sen måste jag läsa data också. Men det känns rätt okej det med..
Det blir efter ungen kommit och kanske kan tajma in det så bra med Pers pappaledighet.
Jaoo, det känns som läget är under k o n t r o l l nu.
Igår grillat, idag burgare och friterade p...
Igår grillat, idag burgare och friterade pommes. Min pappa är bra ibland:)
Jag gillar nya tavlan:)
Jag gillar nya tavlan:)
Tonight we're going fishing !
Bild från sommaren, Talavid.
Klockan 21.15 plockar vi upp min baby på hans jobb,
åker direkt ut till båten och kommer väl hem någon gång imorgon...
När vi tröttnat och fixat skjuts hem det vill säga...
Har fixat engångsgrill, korv&bröd, smörgåsar, lite yoghurt to me,
en påse Risens, folkaöl till Pelle, kallt vatten, läsk och ska fixa 2 termosar med kaffe...
en påse Risens, folkaöl till Pelle, kallt vatten, läsk och ska fixa 2 termosar med kaffe...
Jag tror det var allt, vi har så vi klarar oss iallafall :)
Ser framemot en rolig kväll/natt/morgon med Pelle&Murre! :)
Snart så <3
Då jag inte hittar skärmklippsvertyget på min data, får jag kopiera rakt av.
Så här ser din graviditet ut
This might be the last time..
Som jag skriver här.
Jag har tappat bort mig själv, jag är inget annat än en graviditet just nu.
Antagien grinar jag eller så är jag arg.
Antigen är jag trött och ligger i sängen en hel dag eller så har jag ont. Ont i höft och rygg.
Oftast är jag trött samtidigt som jag är ledsen, och är arg när jag har ont.
Men det finns inge mellan ting längre.
Det finns ingen Nadja.
Det är 3 månader kvar tills denna hormonstyrda kropp kan försöka återgå till
det normala.. Om det finns psyke kvar efter yttligare tre månader det vill säga.
Jag vet att allt kommer vara värt det, till slut.
Men jag vill bara vara mig igen.
Jag vill få min pojkvän att må bra, inte tvärtom.
Jag vill få min pojkvän att må bra, inte tvärtom.
Och jag vill kunna träffa folk och prata med folk på ett normalt sätt igen.
Utan en främmande hand på min mage och frågor om kön.
Min kropp har förändrats utan att jag kan göra något åt saken,
mitt humör lever sitt egna lilla liv var dag och jag vet att jag endast har tur att
kärleken finns kvar efter allt.
Men betyder det verkligen att folk får fripassage till min mage?
Ska de inte börja klämma på mina pattar som bara växer och växer också??
Eller klappa på mina alltmer svullna blygläppar samtdigt som de säger - " Jag tror iallafall att det är en flicka" ???
Vart kan man läsa om hur ens kropp bli så jävla offentlig och allas business för att man väntar barn?
Det räcker inte med att man blir en satans jävla bitch och riktigt elakt på grund av hormornerna?
Eller att man är less på att behöva köpa en ny BH... Var och varannan vecka??
Ska de inte börja klämma på mina pattar som bara växer och växer också??
Eller klappa på mina alltmer svullna blygläppar samtdigt som de säger - " Jag tror iallafall att det är en flicka" ???
Vart kan man läsa om hur ens kropp bli så jävla offentlig och allas business för att man väntar barn?
Det räcker inte med att man blir en satans jävla bitch och riktigt elakt på grund av hormornerna?
Eller att man är less på att behöva köpa en ny BH... Var och varannan vecka??
Eller det faktum att ens kropp inte riktigt vill fungera som förr, med 12 extra kilo att anpassa sig till??
Eller räcker det bara inte att kärleken tar stryk av graviditeten?
För allt är tamigfanemig inte en jävla dans på rosor..
Eller räcker det bara inte att kärleken tar stryk av graviditeten?
För allt är tamigfanemig inte en jävla dans på rosor..
Och var tar man ut all sin ilska och ledsamhet om inte i hemmet?
Rätta mig om jag har fel, men det är de nära som får ta skiten samtidigt som de ska försöka få allt bra igen...
Rätta mig om jag har fel, men det är de nära som får ta skiten samtidigt som de ska försöka få allt bra igen...
Sen vet jag självklart att ingen graviditet är den andra lik
och för många par är det säkerligen bara ett enda stort gulligull och som en enda lång kärleksemester i väntan på den lille. Men för mig är det inte så.
Och jag brukar trösta mig med att det finns dom som har det värre, att jag ska vara tacksam över att
jag inte är en av dom.
jag inte är en av dom.
Men vet ni vad?
FUCK IT!
Det är jobbigt för mig, iallafall.